En stor förvirring med hanteringen av Nationella prov

Alla elever i år 9 skriver nationella prov (NP) under våren i ämnena svenska, matematik, engelska och några SO-ämnen och NO-ämnen. På Skolverket kan man läsa att ”Nationella prov finns för att ge elever samma förutsättningar att visa vad de kan. De är tänkta att vara ett stöd för läraren så att hon eller han kan ge sina elever rättvisa bedömningar och i vissa årskurser betyg.”

Så långt så bra. Om det fungerar som det är tänkt är NP en bra värdemätare för att både se internationellt hur elevers kunskapsnivå ser ut i jämförelse med andra länder och nationellt mellan olika skolor i Sverige. Men det är fram för allt ett tillfälle för våra elever i grundskolan och gymnasiet att kunna visa sina kunskaper som ett tillägg till övriga insatser som elever gör för att lärare ska kunna sätta rättvisa betyg.

Under vecka 11 har alla Sveriges elever i år 9 på grundskolan skrivit de första nationella proven för terminen som är i ämnet svenska. Provet består av tre delar; muntlig del, läsförståelse och uppsatsskrivning. Hela detta prov har varje år ett visst tema, och eleverna använder några lektioner innan de ska göra dessa uppgifter till att läsa och diskutera ett ganska omfattande texthäfte med olika texttyper som exempelvis novell, krönika eller brev. Läsförståelsetestet och uppsatsen ska göras på bestämda datum för att det ska vara så säkert som möjligt. Nu till det som är kärnan i min text. Att det ska vara så säkert som möjligt. Hur står det till med den saken?

Inför elevernas uppsatsskrivning på fredagen den 17 mars kom information sent på kvällen via olika nyhetssajter, sociala medier och Skolverket att uppsatsämnena hade läckt ut via det sociala mediet Snapchat. En viss hysteri uppstår i rektorsleden runt om i hela Sverige om hur vi som enskilda rektorer ska hantera situationen dan före ett så viktigt prov. Några på Twitter säger att vi kör som vanligt med ordinarie prov och några säger att det finns inga andra alternativ än att låta elever göra ett s k ersättningsprov i den situation som råder. Ersättningsprov finns medskickat i det material som varje skola får tillsammans med läsförståelsetest och uppsatsämnen.

Skolverket tar inte något övergripande beslut och hänvisar på sin hemsida att enskild rektor på varje enhet runt om i Sverige att besluta om hur man ska gå tillväga:”Det är skolans rektor som beslutar om ersättningsproven ska användas istället för ordinarie prov. Om skolan fått indikationer på att eleverna sett uppgifterna i förväg kan det finnas skäl att använda ersättningsprovet istället.”

Vilka indikationer? 3 av 4 elever i åldern 12-16 år använder Snapchat dagligen enligt Svenskarnaoch internet 2016  så risken/chansen (beroende på hur man ser det) att få till sig information som spridits runt om i hela landet är överhängande. Det här handlar inte om en fusklapp som skickats runt i klassrummet med begränsad spridning. Det är större än så och mer komplext än att jag som rektor ska kunna göra lokala avvikelser.

Det är med de indikationerna jag sent på kvällen vid 22.30 beslutar att vi kör ersättningsprovet för skolans elever dagen efter. Efter en rätt sömnlös natt meddelar jag svensklärare till fem klasser mitt beslut och åker in tidigt till jobbet för att engagera skolhandläggare och ledningsstöd att börja kopiera upp ersättningsproven med nya uppsatsämnen som eleverna ska ha inom en timme. Allt flyter på trots en kopieringsmaskin som hackar och vill ge upp hela tiden. Det här blir nog en bra och rättssäker lösning och jag har fått uppgifter om att andra skolor handlar på samma sätt.

När vi i vår då rätt stressade situation plötsligt märker att det nyöppnade ersättningsprovets tema inte korrelerar med årets tema och de texter som eleverna jobbat med inför läsförståelseprovet blir situationen aningen förvirrad när vi samtidigt försöker slå igång kopieringsmaskinen. Hur gör vi nu? Ska eleverna få de nya uppsatsämnena med hänvisningar till ett fjolårets texthäfte och skriva efter bästa förmåga? Är det här mer rättssäkert än att låta dem skriva trots bevisat fusk?

Skolverket säger på Twitter att det är en resursfråga (!?). Om vi väljer att låta eleverna skriva ersättningsprovet får inte det heller räknas in som en del i hela det sammanvägda provbetyget för svenska NP. Varför? För mig är det helt oförståeligt.

Beslutet rivs slutligen upp av mig som rektor. Vi låter eleverna skriva sina uppsatser med de uppgifter som var tänkta från början trots att vi vet att eventuellt 75 % av eleverna kan ha sett uppsatsämnena i förväg. Rätt eller fel? Jag anser att det blir ett kollektivt straff att låta elever börja läsa ett nytt texthäfte för att klara av ersättningsprovet på samma villkor som det är tänkt från början.  Det är inte rimligt.

Det enda raka som jag ser det är att digitalisera alla nationella prov. Bestäm en tid när provet släpps och då sitter alla redo med låsta datorer så ingen kommer ut på internet under provtiden (typ Digiexam som vi har införskaffat för säkerhet vid prov). Som det är nu ökar bara förvirring och kaos. 

I efterdyningarna av detta kan man alltid diskutera värdet av ett nationellt prov för att mäta elevers kunskapsförmåga. Det blir inte likvärdigt på något sätt när det är enskilda rektorer som tar lokala beslut för varje skola att ha olika prov. Det är svårt att jämföra. Istället för att NP ska vara vägledande för betygssättning får vi revidera vår syn på provets värde om det här fortsätter. Det här är ett prov som alla andra examinationer och innan vi får en mer rättssäker hantering av proven så kan vi inte förlita oss på på dessa prov som den värdemätare de ska vara. Tyvärr.