Björkskataskolan klarade Skolinspektionens granskning

I november 7 -8 november, 2017 var Skolinspektionen på besök för att göra en regelbunden tillsyn av Björkskataskolan. Det genomfördes intervjuer med elever, lärare, elevhälsa och rektor. Vi har nu fått beslutet och utifrån de områden som de har inspekterat finns inget att anmärka inom områdena 

• Undervisning och lärande
• Extra anpassningar och särskilt stöd
• Bedömning och betygssättning
• Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling
• Förutsättningar för lärande och trygghet
• Styrning och utveckling av verksamheten

Ur beslutet: 

"Det genomsnittliga meritvärdet för 2017 års elever i årskurs 9 var 231,7 jämfört med

motsvarande värde för samtliga skolor i Luleå kommun som var 232 för samma år. Det

genomsnittliga meritvärdet för riket läsåret 2016/2017 var 223,5.

Andelen elever som år 2017 är behöriga att söka ett yrkesprogram i gymnasieskolan

uppgår till 91,3 procent vilket kan jämföras med genomsnittet för samtliga skolor i

Luleå kommun som är 88 procent. Genomsnittet för riket läsåret 2016/2017 var 82,5

procent.

Andelen elever läsåret 2016/2017 med lägst betyg E varierar mellan olika ämnen från

93,2 till 100 procent. Den genomsnittliga betygspoängen varierar mellan 12,9 i

matematik till 16,4 i slöjd.

Trygghet och studiero

Av Skolinspektionens skolenkät för årskurs 9 från höstterminen 2016 framgår att

eleverna skattar tryggheten på skolan lägre i jämförelse med genomsnittet för riket. I

intervjuer med både elever, lärare, representanter för elevhälsan och rektor framgår

dock att eleverna upplever skolan som en trygg miljö. Skolans resultat på området

studiero i Skolinspektionens skolenkät från hösten 2016 ligger i nivå med det

genomsnittliga resultatet för samtliga medverkande skolenheter samma år."

Vi är mycket glada och ser fram emot ett välförtjänt jullov! 

Oktoberbrev - om arbetsmiljö, övergångsarbete och kommande inspektion

Läsåret 2017/18 har nu några månader på nacken och de nya sjuorna hittar bra i korridorer och till lektionssalar. Skolan är indelad i tre arbetslag med klassrum kring en studiehall så är det inte så svårt att "hitta hem" efter ett tag. De nya sjuorna i år har redan varit på besök flera gånger innan de startat så om det varit förvirrande att hitta är den största risken undanröjd nu (läs mer nedan). Den fysiska arbetsmiljön är viktig och en skola med 40 år på nacken behöver ses över med jämna mellanrum och mycket finns att önska kring klassrum, möbler, ljud och ljus för att det ska bli en så ultimat arbetsmiljö som möjligt för elever och lärare. Idag arbetar alla med digitala verktyg och det är viktigt att kunna sitta, stå bra för att inte drabbas av belastningsskador.Det som är mycket positivt är att just nu pågår en stor renovering av idrottshallen som i slutet av oktober åter ska kunna användas fullt ut. Golven har bytts ut i hela området (hall, korridorer och omklädning) och ny ytbeläggning på halva väggarna inne i stora hallen, luftsystem, nya omklädningsrum, duschrum har fräschats upp och enskilda bås för duschning blir äntligen verklighet. Så roligt och så väl behövligt.

Förutom den fysiska arbetsmiljön är det ändå den psykosociala miljön det som är den viktigaste för att vi ska må bra och kunna prestera, d v s hur vi är mot varandra, om det upplevs tryggt att vara på skolan, om vi som vistas där hela dagarna trivs och känner arbetsglädje och inte blir utsatta för kränkningar/hot/våld. I resultaten från elevhälsosamtalen  i år 7 så upplever  100% att de trivs på skolan vilket är glädjande. När vi ser på studiero/arbetsro så är det 86% av pojkarna som tycker de har det och 82% av flickorna. Det är inte bra och absolut viktigt att ändra till mer positiva siffror. Ofta framkommer lägre resultat för flickor i sådana här undersökningar vilket är värt att analysera vidare. Likabehandlingsarbetet är ständigt under lupp och i oktober ska en elevenkät om trygghet och studiero genomföras som ska ligga till grund för vårt förebyggande arbete för vilka insatser vi ska göra för att det ska bli ännu bättre. Vi håller också just nu på att se över rutiner vid kränkningar/diskriminering/våld/hot mellan elever så att de blir tydligare och inga tveksamheter ska förekomma vid incidenter.

Under våren ska vi kartlägga skolans tillgänglighet vad gäller fysisk, pedagogisk och social miljö för att få fatt på var vi ska lägga fokus för förbättringar och med målet att skapa en tillgänglig skola för ALLA elever.

I vårt övergångsarbete från år 6 till år 7 som kuratorerna Maria och Anna initierat har visat på  mycket goda effekter vad gäller nöjdhet med klassindelning till år 7. Vi är ett stor skolområde med totalt 1 222 elever just nu och från fyra F-6 - skolor kommer sjätteklassare som ska blir 4 eller 5 nya sjuor på Björkskataskolan beroende på hur många elever det blir. Istället för att bara ha ett Öppet hus på våren för elever och föräldrar börjar vi redan i november med att år 6 hälsar på för att sedan komma till skolan två gånger till på våren, Sista gången de kommer innan höststart är klasserna formerade och de träffas då med sina nya mentorer. Lärare i år 6, specialpedagoger, rektorer, kuratorer är med i övergångsarbetet och arbetar fram hur klasserna ska se ut (under hela våren). De studerar hur eleverna fungerar tillsammans, både socialt och hur de kan arbeta ihop, speciella behov hos elever som behöver tas hänsyn till. Det handlar mycket om att på bästa sätt skapa trygga fungerande grupper och när alla lärare samtalar vid de pedagogiska träffarna så skapas de bästa förutsättningarna för att det ska bli en så bra start som möjligt. Sen fortsätter lärare/mentorer med att få ihop grupperna och skapa sammanhållning så att det håller hela vägen fram till gymnasiet. 

Vecka 45 kommer Skolinspektionen på besök och granskar Björkskataskolan. Det är en del i s k prioriterade besök som görs vid 1/5 av alla skolor varje år. Vid en granskning gör Skolinspektionen nedslag i några områden, som exempelvis hur vi har det med trygghet och studiero, De kommer att göra intervjuer med rektor/lärare/elever och själva skapa sig uppfattning under ett par dagar om hur det är på skolan. Sedan får vi beslut om vad de kommit fram till. Jag som rektor ser det som en hjälp för oss på skolan att syna oss i sömmarna och som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Om det är något som de tycker är undermålig kvalitet, så får vi rätta till det. Bilen måste återkommande åka in på besiktning, det måste alla myndigheter också. Skolan är den viktigaste myndigheten i ett demokratiskt samhälle och den ska granskas för att hålla rätt kvalitet, så välkommen Skolinspektionen. 

Som avslutning vill jag lyfta fram en av våra duktiga elever Tindra, som fått möjlighet att sjunga för en större skara genom att en låt som hon framfört som Veckans färsking under v.41 i P4 Norrbotten. Lyssna på programmet när hon uppträdde live. Notis: en av musiklärarna Anders Perdahl är med på bas.

En stor förvirring med hanteringen av Nationella prov

Alla elever i år 9 skriver nationella prov (NP) under våren i ämnena svenska, matematik, engelska och några SO-ämnen och NO-ämnen. På Skolverket kan man läsa att ”Nationella prov finns för att ge elever samma förutsättningar att visa vad de kan. De är tänkta att vara ett stöd för läraren så att hon eller han kan ge sina elever rättvisa bedömningar och i vissa årskurser betyg.”

Så långt så bra. Om det fungerar som det är tänkt är NP en bra värdemätare för att både se internationellt hur elevers kunskapsnivå ser ut i jämförelse med andra länder och nationellt mellan olika skolor i Sverige. Men det är fram för allt ett tillfälle för våra elever i grundskolan och gymnasiet att kunna visa sina kunskaper som ett tillägg till övriga insatser som elever gör för att lärare ska kunna sätta rättvisa betyg.

Under vecka 11 har alla Sveriges elever i år 9 på grundskolan skrivit de första nationella proven för terminen som är i ämnet svenska. Provet består av tre delar; muntlig del, läsförståelse och uppsatsskrivning. Hela detta prov har varje år ett visst tema, och eleverna använder några lektioner innan de ska göra dessa uppgifter till att läsa och diskutera ett ganska omfattande texthäfte med olika texttyper som exempelvis novell, krönika eller brev. Läsförståelsetestet och uppsatsen ska göras på bestämda datum för att det ska vara så säkert som möjligt. Nu till det som är kärnan i min text. Att det ska vara så säkert som möjligt. Hur står det till med den saken?

Inför elevernas uppsatsskrivning på fredagen den 17 mars kom information sent på kvällen via olika nyhetssajter, sociala medier och Skolverket att uppsatsämnena hade läckt ut via det sociala mediet Snapchat. En viss hysteri uppstår i rektorsleden runt om i hela Sverige om hur vi som enskilda rektorer ska hantera situationen dan före ett så viktigt prov. Några på Twitter säger att vi kör som vanligt med ordinarie prov och några säger att det finns inga andra alternativ än att låta elever göra ett s k ersättningsprov i den situation som råder. Ersättningsprov finns medskickat i det material som varje skola får tillsammans med läsförståelsetest och uppsatsämnen.

Skolverket tar inte något övergripande beslut och hänvisar på sin hemsida att enskild rektor på varje enhet runt om i Sverige att besluta om hur man ska gå tillväga:”Det är skolans rektor som beslutar om ersättningsproven ska användas istället för ordinarie prov. Om skolan fått indikationer på att eleverna sett uppgifterna i förväg kan det finnas skäl att använda ersättningsprovet istället.”

Vilka indikationer? 3 av 4 elever i åldern 12-16 år använder Snapchat dagligen enligt Svenskarnaoch internet 2016  så risken/chansen (beroende på hur man ser det) att få till sig information som spridits runt om i hela landet är överhängande. Det här handlar inte om en fusklapp som skickats runt i klassrummet med begränsad spridning. Det är större än så och mer komplext än att jag som rektor ska kunna göra lokala avvikelser.

Det är med de indikationerna jag sent på kvällen vid 22.30 beslutar att vi kör ersättningsprovet för skolans elever dagen efter. Efter en rätt sömnlös natt meddelar jag svensklärare till fem klasser mitt beslut och åker in tidigt till jobbet för att engagera skolhandläggare och ledningsstöd att börja kopiera upp ersättningsproven med nya uppsatsämnen som eleverna ska ha inom en timme. Allt flyter på trots en kopieringsmaskin som hackar och vill ge upp hela tiden. Det här blir nog en bra och rättssäker lösning och jag har fått uppgifter om att andra skolor handlar på samma sätt.

När vi i vår då rätt stressade situation plötsligt märker att det nyöppnade ersättningsprovets tema inte korrelerar med årets tema och de texter som eleverna jobbat med inför läsförståelseprovet blir situationen aningen förvirrad när vi samtidigt försöker slå igång kopieringsmaskinen. Hur gör vi nu? Ska eleverna få de nya uppsatsämnena med hänvisningar till ett fjolårets texthäfte och skriva efter bästa förmåga? Är det här mer rättssäkert än att låta dem skriva trots bevisat fusk?

Skolverket säger på Twitter att det är en resursfråga (!?). Om vi väljer att låta eleverna skriva ersättningsprovet får inte det heller räknas in som en del i hela det sammanvägda provbetyget för svenska NP. Varför? För mig är det helt oförståeligt.

Beslutet rivs slutligen upp av mig som rektor. Vi låter eleverna skriva sina uppsatser med de uppgifter som var tänkta från början trots att vi vet att eventuellt 75 % av eleverna kan ha sett uppsatsämnena i förväg. Rätt eller fel? Jag anser att det blir ett kollektivt straff att låta elever börja läsa ett nytt texthäfte för att klara av ersättningsprovet på samma villkor som det är tänkt från början.  Det är inte rimligt.

Det enda raka som jag ser det är att digitalisera alla nationella prov. Bestäm en tid när provet släpps och då sitter alla redo med låsta datorer så ingen kommer ut på internet under provtiden (typ Digiexam som vi har införskaffat för säkerhet vid prov). Som det är nu ökar bara förvirring och kaos. 

I efterdyningarna av detta kan man alltid diskutera värdet av ett nationellt prov för att mäta elevers kunskapsförmåga. Det blir inte likvärdigt på något sätt när det är enskilda rektorer som tar lokala beslut för varje skola att ha olika prov. Det är svårt att jämföra. Istället för att NP ska vara vägledande för betygssättning får vi revidera vår syn på provets värde om det här fortsätter. Det här är ett prov som alla andra examinationer och innan vi får en mer rättssäker hantering av proven så kan vi inte förlita oss på på dessa prov som den värdemätare de ska vara. Tyvärr.

Nytt år och nya föresatser

Välkommen till min nya rektorsblogg där jag kommer att presentera inlägg som rör samhälle, skola i allmänhet men även specifikt vad som händer på Björkskataskolan i Luleå där jag nu arbetat som rektor i fyra månader.

Varför skriva blogg? En anledning är att jag tycker det är viktigt att kunna dela mina egna tankar om skola och pedagogik och förhoppningsvis få respons för att utvecklas och lära mig mer. Mina ledord som rektor är dialog och delaktighet och jag har som mål att alltid förverkliga dess ord i min vardag. En annan anledning är att jag tycker att vi i skolan behöver bli mer transparent och berätta om vad vi håller på med så fler får ta del av vårt viktiga arbete.

Jag anser att skolan är den viktigaste institutionen i samhället och att arbeta som lärare är ett av de viktigaste yrkena man kan utbilda sig till. Att ha som uppdrag att utbilda nya generationer barn och ungdomar så att de får med sig bildning och olika typer av kunskaper för att kunna fungera och verka i och för ett demokratiskt samhälle är ett uppdrag som förpliktigar men ger även kraft och energi för oss som arbetar inom skolan att fortsätta och se framåt. Att som elev få möjlighet att känna att man har framtidstro och en känsla av att kunna påverka och förändra vårt samhälle mot en positiv riktning är något som jag vill att alla elever ska känna när de tar examen efter tre år år här på skolan.

Hopplöshet, misstro och rädsla bygger inga goda och hållbara samhällen och skolans roll blir allt viktigare i tider då man pratar om att stänga fler gränser, bygga upp nya murar och sortera och värdera människor efter vilken bakgrund eller etnicitet de har.

Citerar som avslutning Michelle Obama i hennes sista tal som Amerikas first lady: "Empower yourself with good education and get out there to use that and than build a country worthy of your boundless promise"

Se den sista delen  av det emotionella talet här: