lördag 12 maj 2018

Vi är Björx

Det kom ett meddelande på mobilen natten mot den sista april att Björkskataskolan brunnit. Jag satt jag på sängkanten i ett hotellrum i Paris och mina tankar just då kretsade om jag skulle ta en eller två chokladcroissanter till frukost den morgonen. "NEEEJ det är inte sant eller inte så omfattande", var första reaktionen. Jag började leta i nyhetsflödet och fick det bekräftat att läget var allvarligt, fler inlägg kom i vår interna facebookgrupp i skolan och säkerhetschef och verksamhetschef bekräftade uppgifterna. Dagen skulle ägnas åt strosande vid Seine och shopping. Det blev en dag i förtvivlan och stress över att det hänt och hur vi nu skulle hantera detta framöver.

Vi hade just börjat med  schemaläggning inför hösten och startat planering av hur vi ska arbeta i arbetslagen med olika pedagogiska utvecklingsområden. En hårt arbetande personal började skönja slutet på läsåret och ladda för bedömning, betygssättning och utvärdering av läsåret. Eleverna och framförallt niorna hade gjort sina val inför gymnasiet och fått veta om de preliminärt kommit in eller inte och skulle genomföra sina sista veckor i grundskolan och Björkskataskolan  innan de skulle lämna oss för nya äventyr. Vi såg fram emot roligheter som brännbollsmatcher, Björxloppet, arbetslagsdagar med utflykter och framför allt vår fest för niorna som vi startat planeringen för.

Sen har allt förändrats från grunden. Hela vår tillvaro sattes på ända. HELA skolan är påverkad av rök och sot och vissa salar och rum är mer påverkade och andra helt förstörda.

Den 2 maj var jag hemma igen och under tiden hade det skapats en krisgrupp under ledning av verksamhetschef Monica där också min ställföreträdande rektor Johannes från Boskataskolan medverkade. Ett fantastiskt stöd i kaoset. Vi träffade personalen i Tallkronanskolans lokaler den lite kyliga morgonen. Ledsenhet, frustration, ilska och overklighet var de dominerande känslorna. Hur stora är skadorna? Vad händer nu när vi inte kan nyttja lokalen? Ska eleverna flyttas till olika skolor? Ska personalen skingras? Många har jobbat på Björkskataskolan i flera decennier och har stora delar av sina arbetsliv där. Stor materialförstörelse gör att mycket inte går att ersätta i ämnen som exempelvis textilslöjd. Elevarbeten som eleverna har gjort är förstörda och går inte att rädda. Klart att det påverkar. 300 elever och 50 personal utan arbetsplats och skolgång. Ett scenario som skapar huvudbry.

En önskan från alla som jobbar på skolan var att hålla ihop personal och elever om det var möjligt. Det var utgångspunkten när vi började se vilka lokaler som skulle kunna vara tillgängliga. Vi är Björx - inte lokalerna vi jobbar i, var mantrat som uttalades.

Efter ett fantastiskt arbete i krisledningsgrupp tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen så löste sig lokalfrågan fortare än vad någon kunde ana. På torsdag den 3 maj hade vi en lokal tillgänglig som vi får hyra så länge vi behöver; Vattenfalls gamla lokaler mitt i stan. Personalen var och kollade och planering för mottagande av elever startade direkt. Hur skapar man skola utan fysisk utrustning som möbler, datorer eller andra läromedel? Hur möta upp elever i behov av extra stöd så det känns tryggt? Hur ordna matfrågan utan tillagningskök? Många frågor blev det under veckan men med den extrema viljan att ordna detta TILLSAMMANS (med många timmar under helgen också) så startade vi skola på måndag den 7 maj mot alla odds. Rektorer, personal och vaktmästarstab ringde runt och kollade på möbler inom och utanför förvaltningen och annons gick även ut i sociala medier vilket fick media att komma och göra reportage. Hjälpsamheten har varit stor och ännu är det behov av möbler kvar men snart är allt löst.



Många klasser hade inga bänkar eller stolar och fick sitta på golvet första dagen. Matsalsmöblerna gick att bärga från Björkskataskolan så de kom en kvart innan maten (som nu tillagas på Tunaskolan) kom för servering första dagen. Naturligtvis blev det lite rörigt stundtals under de första dagarna men den övergripande viljan var att vi skulle få möjlighet att träffa eleverna och möta deras frågor och oro istället för att vänta tills allt det materiella var klart.  Jag ser nu i efterhand att det var ett bra beslut.

Nu har vi haft skola tre dagar, kört NP i matte och under helgen har vi burit in fler möbler, lärare har arbetsplatser och WIFI-nätet är igångsatt. Som tur är gick de flesta datorer som var kvar i skolan att sanera och återanvända. En del rum kanske inte är helt anpassade att jobba i för en skolklass
på 25 elever men ni vet...finns det hjärterum så.... Mycket återstår innan allt är som "vanligt", om det någonsin blir det men vi är förhoppningsfulla men aningen trötta så klart.

Vi ser fram emot det här med tillförsikt. Verksamheten med allt vad det innebär har dragits igång igen, eleverna får sin undervisning, möten planeras, vi ska ha roligt tillsammans och genomföra arbetslagsdag, möta upp nya klasser som börjar till hösten, det ska utvärderas och skolavslutningen blir av på ett fint sätt och även niornas avslutningsfest ska genomföras.

Vi sörjer vår skadade skola och är lite svedda i vingarna men allt detta har svetsat oss tillsammans och vi är starkare än aldrig förr.



Vi är Björx! Vi klarar allt!



måndag 29 januari 2018

Årets tryggaste klass 2017


Den 29 januari fick 9C motta priset på 5000 kronor vid kommunfullmäktiges möte i sessionssalen. Priset som utdelades var benämnt Årets tryggaste klass och är en del i Luleå kommuns ambition att lyfta specifikt goda trygghets -och folkhälsoinsatser som pågår runt om i kommunen. Vi på Björkskataskolan är mycket glada och stolta över denna fina utmärkelse som för första gången går till en högstadieklass. Förutom utdelning av diplom blev det uppskattat tårtkalas i stadshuset efter prisutdelningen.



Olika lärare som har klassen i undervisning har nominerat eleverna och motiveringen lyder:

9C på Björkskataskolan är en lugn klass som behandlar alla med hänsyn och respekt. Det är ett öppet klimat där alla kommer till tals. Klassen skapar trygghet och gemenskap genom att kommunicera och lösa konflikter som uppstår, utgår alltid från att de ska bli kompisar igen. Eleverna arbetar i lag och alla har någon att umgås med på raster och på fritiden. Det gemensamma arbetet i klass 9C på Björkskataskolan är ett gott exempel på trygghetsarbete i en skolklass.

Här är några av elevernas egna tankar om klassen och varför de känner sig trygga tillsammans:

”Det är alltid skönt att komma på morgonen och möta personer från min klass utanför skåpen eller att vi träffas utanför klassrummet innan lektionen börjar. Ibland möts vi på vägen till skolan och tar en morgonpromenad. Vi tänker och tycker som vi vill och blir respekterade för det”

”I vår klass vågar vi säga våra olika åsikter och diskutera, men vi klarar det utan bråk vilket jag tycker gör oss unika. När vi är ärliga mot varandra är det ett tecken på att vi känner varandra bra. Man vet att ingen dömer en för vad man göra, man blir alltid respekterad”

”Jag känner mig otroligt trygg i klassen eftersom vi bland annat har en klasschat där alla i klassen är med. Det gör att man kommer mycket närmare. Alla är olika men alla blir accepterade. Det är INGEN som snackar massa bullshit mot andra eller tror de är bättre. Det finns inte heller några populära utan är lixom på samma nivå”

”Vår klass är verkligen så schysta mot varandra. Det är ingen som känner sig utanför på rasterna och alla har någon att vara med, både i skolan och på fritiden. Det här är inget jag skriver för att vara klyschig utan det kommer rakt från hjärtat”




torsdag 7 december 2017

Björkskataskolan klarade Skolinspektionens granskning

I november 7 -8 november, 2017 var Skolinspektionen på besök för att göra en regelbunden tillsyn av Björkskataskolan. Det genomfördes intervjuer med elever, lärare, elevhälsa och rektor. Vi har nu fått beslutet och utifrån de områden som de har inspekterat finns inget att anmärka inom områdena 

  • Undervisning och lärande
  • Extra anpassningar och särskilt stöd
  • Bedömning och betygssättning
  • Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling
  • Förutsättningar för lärande och trygghet
  • Styrning och utveckling av verksamheten
Ur beslutet: 
"Det genomsnittliga meritvärdet för 2017 års elever i årskurs 9 var 231,7 jämfört med
motsvarande värde för samtliga skolor i Luleå kommun som var 232 för samma år. Det
genomsnittliga meritvärdet för riket läsåret 2016/2017 var 223,5.

Andelen elever som år 2017 är behöriga att söka ett yrkesprogram i gymnasieskolan
uppgår till 91,3 procent vilket kan jämföras med genomsnittet för samtliga skolor i
Luleå kommun som är 88 procent. Genomsnittet för riket läsåret 2016/2017 var 82,5
procent.

Andelen elever läsåret 2016/2017 med lägst betyg E varierar mellan olika ämnen från
93,2 till 100 procent. Den genomsnittliga betygspoängen varierar mellan 12,9 i
matematik till 16,4 i slöjd.

Trygghet och studiero
Av Skolinspektionens skolenkät för årskurs 9 från höstterminen 2016 framgår att
eleverna skattar tryggheten på skolan lägre i jämförelse med genomsnittet för riket. I
intervjuer med både elever, lärare, representanter för elevhälsan och rektor framgår
dock att eleverna upplever skolan som en trygg miljö. Skolans resultat på området
studiero i Skolinspektionens skolenkät från hösten 2016 ligger i nivå med det
genomsnittliga resultatet för samtliga medverkande skolenheter samma år."

Vi är mycket glada och ser fram emot ett välförtjänt jullov! 






fredag 13 oktober 2017

Oktoberbrev - om arbetsmiljö, övergångsarbete och kommande inspektion

Läsåret 2017/18 har nu några månader på nacken och de nya sjuorna hittar bra i korridorer och till lektionssalar. Skolan är indelad i tre arbetslag med klassrum kring en studiehall så är det inte så svårt att "hitta hem" efter ett tag. De nya sjuorna i år har redan varit på besök flera gånger innan de startat så om det varit förvirrande att hitta är den största risken undanröjd nu (läs mer nedan). Den fysiska arbetsmiljön är viktig och en skola med 40 år på nacken behöver ses över med jämna mellanrum och mycket finns att önska kring klassrum, möbler, ljud och ljus för att det ska bli en så ultimat arbetsmiljö som möjligt för elever och lärare. Idag arbetar alla med digitala verktyg och det är viktigt att kunna sitta, stå bra för att inte drabbas av belastningsskador.Det som är mycket positivt är att just nu pågår en stor renovering av idrottshallen som i slutet av oktober åter ska kunna användas fullt ut. Golven har bytts ut i hela området (hall, korridorer och omklädning) och ny ytbeläggning på halva väggarna inne i stora hallen, luftsystem, nya omklädningsrum, duschrum har fräschats upp och enskilda bås för duschning blir äntligen verklighet. Så roligt och så väl behövligt.
Förutom den fysiska arbetsmiljön är det ändå den psykosociala miljön det som är den viktigaste för att vi ska må bra och kunna prestera, d v s hur vi är mot varandra, om det upplevs tryggt att vara på skolan, om vi som vistas där hela dagarna trivs och känner arbetsglädje och inte blir utsatta för kränkningar/hot/våld. I resultaten från elevhälsosamtalen  i år 7 så upplever  100% att de trivs på skolan vilket är glädjande. När vi ser på studiero/arbetsro så är det 86% av pojkarna som tycker de har det och 82% av flickorna. Det är inte bra och absolut viktigt att ändra till mer positiva siffror. Ofta framkommer lägre resultat för flickor i sådana här undersökningar vilket är värt att analysera vidare. Likabehandlingsarbetet är ständigt under lupp och i oktober ska en elevenkät om trygghet och studiero genomföras som ska ligga till grund för vårt förebyggande arbete för vilka insatser vi ska göra för att det ska bli ännu bättre. Vi håller också just nu på att se över rutiner vid kränkningar/diskriminering/våld/hot mellan elever så att de blir tydligare och inga tveksamheter ska förekomma vid incidenter.

Under våren ska vi kartlägga skolans tillgänglighet vad gäller fysisk, pedagogisk och social miljö för att få fatt på var vi ska lägga fokus för förbättringar och med målet att skapa en tillgänglig skola för ALLA elever.



I vårt övergångsarbete från år 6 till år 7 som kuratorerna Maria och Anna initierat har visat på  mycket goda effekter vad gäller nöjdhet med klassindelning till år 7. Vi är ett stor skolområde med totalt 1 222 elever just nu och från fyra F-6 - skolor kommer sjätteklassare som ska blir 4 eller 5 nya sjuor på Björkskataskolan beroende på hur många elever det blir. Istället för att bara ha ett Öppet hus på våren för elever och föräldrar börjar vi redan i november med att år 6 hälsar på för att sedan komma till skolan två gånger till på våren, Sista gången de kommer innan höststart är klasserna formerade och de träffas då med sina nya mentorer. Lärare i år 6, specialpedagoger, rektorer, kuratorer är med i övergångsarbetet och arbetar fram hur klasserna ska se ut (under hela våren). De studerar hur eleverna fungerar tillsammans, både socialt och hur de kan arbeta ihop, speciella behov hos elever som behöver tas hänsyn till. Det handlar mycket om att på bästa sätt skapa trygga fungerande grupper och när alla lärare samtalar vid de pedagogiska träffarna så skapas de bästa förutsättningarna för att det ska bli en så bra start som möjligt. Sen fortsätter lärare/mentorer med att få ihop grupperna och skapa sammanhållning så att det håller hela vägen fram till gymnasiet. 
Vecka 45 kommer Skolinspektionen på besök och granskar Björkskataskolan. Det är en del i s k prioriterade besök som görs vid 1/5 av alla skolor varje år. Vid en granskning gör Skolinspektionen nedslag i några områden, som exempelvis hur vi har det med trygghet och studiero, De kommer att göra intervjuer med rektor/lärare/elever och själva skapa sig uppfattning under ett par dagar om hur det är på skolan. Sedan får vi beslut om vad de kommit fram till. Jag som rektor ser det som en hjälp för oss på skolan att syna oss i sömmarna och som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Om det är något som de tycker är undermålig kvalitet, så får vi rätta till det. Bilen måste återkommande åka in på besiktning, det måste alla myndigheter också. Skolan är den viktigaste myndigheten i ett demokratiskt samhälle och den ska granskas för att hålla rätt kvalitet, så välkommen Skolinspektionen. 
Som avslutning vill jag lyfta fram en av våra duktiga elever Tindra, som fått möjlighet att sjunga för en större skara genom att en låt som hon framfört som Veckans färsking under v.41 i P4 Norrbotten. Lyssna på programmet när hon uppträdde live. Notis: en av musiklärarna Anders Perdahl är med på bas.

lördag 18 mars 2017

En stor förvirring med hanteringen av Nationella prov

Alla elever i år 9 skriver nationella prov (NP) under våren i ämnena svenska, matematik, engelska och några SO-ämnen och NO-ämnen. På Skolverket kan man läsa att ”Nationella prov finns för att ge elever samma förutsättningar att visa vad de kan. De är tänkta att vara ett stöd för läraren så att hon eller han kan ge sina elever rättvisa bedömningar och i vissa årskurser betyg.”

Så långt så bra. Om det fungerar som det är tänkt är NP en bra värdemätare för att både se internationellt hur elevers kunskapsnivå ser ut i jämförelse med andra länder och nationellt mellan olika skolor i Sverige. Men det är fram för allt ett tillfälle för våra elever i grundskolan och gymnasiet att kunna visa sina kunskaper som ett tillägg till övriga insatser som elever gör för att lärare ska kunna sätta rättvisa betyg.

Under vecka 11 har alla Sveriges elever i år 9 på grundskolan skrivit de första nationella proven för terminen som är i ämnet svenska. Provet består av tre delar; muntlig del, läsförståelse och uppsatsskrivning. Hela detta prov har varje år ett visst tema, och eleverna använder några lektioner innan de ska göra dessa uppgifter till att läsa och diskutera ett ganska omfattande texthäfte med olika texttyper som exempelvis novell, krönika eller brev. Läsförståelsetestet och uppsatsen ska göras på bestämda datum för att det ska vara så säkert som möjligt. Nu till det som är kärnan i min text. Att det ska vara så säkert som möjligt. Hur står det till med den saken?

Inför elevernas uppsatsskrivning på fredagen den 17 mars kom information sent på kvällen via olika nyhetssajter, sociala medier och Skolverket att uppsatsämnena hade läckt ut via det sociala mediet Snapchat. En viss hysteri uppstår i rektorsleden runt om i hela Sverige om hur vi som enskilda rektorer ska hantera situationen dan före ett så viktigt prov. Några på Twitter säger att vi kör som vanligt med ordinarie prov och några säger att det finns inga andra alternativ än att låta elever göra ett s k ersättningsprov i den situation som råder. Ersättningsprov finns medskickat i det material som varje skola får tillsammans med läsförståelsetest och uppsatsämnen.

Skolverket tar inte något övergripande beslut och hänvisar på sin hemsida att enskild rektor på varje enhet runt om i Sverige att besluta om hur man ska gå tillväga:Det är skolans rektor som beslutar om ersättningsproven ska användas istället för ordinarie prov. Om skolan fått indikationer på att eleverna sett uppgifterna i förväg kan det finnas skäl att använda ersättningsprovet istället.”

Vilka indikationer? 3 av 4 elever i åldern 12-16 år använder Snapchat dagligen enligt Svenskarnaoch internet 2016  så risken/chansen (beroende på hur man ser det) att få till sig information som spridits runt om i hela landet är överhängande. Det här handlar inte om en fusklapp som skickats runt i klassrummet med begränsad spridning. Det är större än så och mer komplext än att jag som rektor ska kunna göra lokala avvikelser.

Det är med de indikationerna jag sent på kvällen vid 22.30 beslutar att vi kör ersättningsprovet för skolans elever dagen efter. Efter en rätt sömnlös natt meddelar jag svensklärare till fem klasser mitt beslut och åker in tidigt till jobbet för att engagera skolhandläggare och ledningsstöd att börja kopiera upp ersättningsproven med nya uppsatsämnen som eleverna ska ha inom en timme. Allt flyter på trots en kopieringsmaskin som hackar och vill ge upp hela tiden. Det här blir nog en bra och rättssäker lösning och jag har fått uppgifter om att andra skolor handlar på samma sätt.

När vi i vår då rätt stressade situation plötsligt märker att det nyöppnade ersättningsprovets tema inte korrelerar med årets tema och de texter som eleverna jobbat med inför läsförståelseprovet blir situationen aningen förvirrad när vi samtidigt försöker slå igång kopieringsmaskinen. Hur gör vi nu? Ska eleverna få de nya uppsatsämnena med hänvisningar till ett fjolårets texthäfte och skriva efter bästa förmåga? Är det här mer rättssäkert än att låta dem skriva trots bevisat fusk?
Skolverket säger på Twitter att det är en resursfråga (!?). Om vi väljer att låta eleverna skriva ersättningsprovet får inte det heller räknas in som en del i hela det sammanvägda provbetyget för svenska NP. Varför? För mig är det helt oförståeligt.

Beslutet rivs slutligen upp av mig som rektor. Vi låter eleverna skriva sina uppsatser med de uppgifter som var tänkta från början trots att vi vet att eventuellt 75 % av eleverna kan ha sett uppsatsämnena i förväg. Rätt eller fel? Jag anser att det blir ett kollektivt straff att låta elever börja läsa ett nytt texthäfte för att klara av ersättningsprovet på samma villkor som det är tänkt från början.  Det är inte rimligt.

Det enda raka som jag ser det är att digitalisera alla nationella prov. Bestäm en tid när provet släpps och då sitter alla redo med låsta datorer så ingen kommer ut på internet under provtiden (typ Digiexam som vi har införskaffat för säkerhet vid prov). Som det är nu ökar bara förvirring och kaos. 

I efterdyningarna av detta kan man alltid diskutera värdet av ett nationellt prov för att mäta elevers kunskapsförmåga. Det blir inte likvärdigt på något sätt när det är enskilda rektorer som tar lokala beslut för varje skola att ha olika prov. Det är svårt att jämföra. Istället för att NP ska vara vägledande för betygssättning får vi revidera vår syn på provets värde om det här fortsätter. Det här är ett prov som alla andra examinationer och innan vi får en mer rättssäker hantering av proven så kan vi inte förlita oss på på dessa prov som den värdemätare de ska vara. Tyvärr.


lördag 7 januari 2017

Nytt år och nya föresatser

Välkommen till min nya rektorsblogg där jag kommer att presentera inlägg som rör samhälle, skola i allmänhet men även specifikt vad som händer på Björkskataskolan i Luleå där jag nu arbetat som rektor i fyra månader.

Varför skriva blogg? En anledning är att jag tycker det är viktigt att kunna dela mina egna tankar om skola och pedagogik och förhoppningsvis få respons för att utvecklas och lära mig mer. Mina ledord som rektor är dialog och delaktighet och jag har som mål att alltid förverkliga dess ord i min vardag. En annan anledning är att jag tycker att vi i skolan behöver bli mer transparent och berätta om vad vi håller på med så fler får ta del av vårt viktiga arbete.

Jag anser att skolan är den viktigaste institutionen i samhället och att arbeta som lärare är ett av de viktigaste yrkena man kan utbilda sig till. Att ha som uppdrag att utbilda nya generationer barn och ungdomar så att de får med sig bildning och olika typer av kunskaper för att kunna fungera och verka i och för ett demokratiskt samhälle är ett uppdrag som förpliktigar men ger även kraft och energi för oss som arbetar inom skolan att fortsätta och se framåt. Att som elev få möjlighet att känna att man har framtidstro och en känsla av att kunna påverka och förändra vårt samhälle mot en positiv riktning är något som jag vill att alla elever ska känna när de tar examen efter tre år år här på skolan.

Hopplöshet, misstro och rädsla bygger inga goda och hållbara samhällen och skolans roll blir allt viktigare i tider då man pratar om att stänga fler gränser, bygga upp nya murar och sortera och värdera människor efter vilken bakgrund eller etnicitet de har.

Citerar som avslutning Michelle Obama i hennes sista tal som Amerikas first lady: "Empower yourself with good education and get out there to use that and than build a country worthy of your boundless promise"

Se den sista delen  av det emotionella talet här: